Idag fick jag applåder av min mamma och pappa. Vi höll på att äta middag efter att ha varit hos min granne Linus och busat hela eftermiddagen. Då sa jag, "Nu skall jag berätta en saga. Det var en gång en liten sjöjungfru som hette Ariel. Hon brukade simma omkring på havsbottnen och utforska skroven på sjukna skepp. Hennes lekkamrat var en liten knubbig fisk. Kom Blunder! I det här gamla vraket finns det säkert fantastiska skatter. Jag simmar inte in där. Det verkar kusligt. Blunder, var inte en sån guppy. Skynda dig!"
Jag fortsatte sedan med att citera havshäxans monolog och lite andra valda delar ur den lilla sjöjungfrun.
Mamma och pappa skrattade och applåderade. För er som inte vet det så är det nästan hela första sidan i den lilla sjöjungfrun. Vi brukar lyssna på det när jag åker bil, t.ex. hem från dagis även om pappa tycker att det inte tar mer än 3 minuter.
